Kryptosporider är encelliga parasiter av vilka man i nuläget känner till ett tiotal arter. Cryptosporidium parvum (C. parvum)är den art som förorsakar diarré hos småkalvar och hos flera andra djurarter (t.ex. svin, häst, får) och dessutom hos människor.1Andra arter av kryptosporider som kan förekomma hos nötdjur ärC. andersoni, C. ryanae, C. bovis, men dessa orsakar vanligen inte sjukdom.7C. parvumär en zoonos, dvs. parasiten kan spridas mellan djur och människor. C. parvumdokumenterades första gången som orsak till kronisk kalvdiarré år 1971.3Idag är C. parvumen beaktansvärd orsak till kalvdiarré och har på de senaste åren blivit allt vanligare i Finland.2År 2015 hittades C. parvumi 14,2 % av avföringsproven som undersöktes hos Evira, i jämförelse med 3,4 % år 2011.2Ute i världen är Cryptosporidiumvanligt och förekommer hos ca 30–50 % av kalvar med diarré.1

C. parvum utsöndras i avföringen hos infekterade individer som mikroskopiskt små oocystor. Under de första två veckorna av infektionen utsöndras miljoner oocystor.1Oocystorna är genast infektiva.7Kalven blir smittad genom att få i sig avföring med oocystor. Smittspridningen kan ske direkt från kalv till kalv eller genom t.ex. redskap, hinkar eller kontaminerat foder eller vatten.4Det krävs endast några få oocystor för att skapa infektion.1Vid experiment har man fått till stånd infektion med endast en oocysta.1Vanligen förekommer kryptosporidios hos kalvar vid 1–3 veckors ålder.1Inkubationstiden är vanligen 2–7 dagar.1C. parvum förstör tarmens yta och därför blir kalven också känsligare för andra infektioner. Detta påverkar näringsupptagningen och således också tillväxten.

Kalvar som insjuknar i kryptosporidios kan ha kliniska symptom, eller vara symptomfria utsöndrare av oocystor.1Symptomen hos en kalv med C. parvum infektion är de samma som vid annan kalvdiarré, dvs. diarré, uttorkning, depression, feber och/eller försämrat allmäntillstånd.1Avföringen är riklig, vanligen gul, vattning, illaluktande eller slemmig.4Kalven blir vanligen frisk av sig själv inom 1–2 veckor, men det varierar mellan individer hur de återhämtar sig från infektionen.1Dödligheten är låg. Det är inte ovanligt att kalven samtidigt har en annan tarminfektion, t.ex. rotavirus och infektionen kan då vara allvarligare2 och dödligheten högre.7

C. parvum diagnostiseras genom undersökning av avföringsprov.Avföringsprov skall helst tas rakt från ändtarmen i början av sjukdomsförloppet och innan kalven har medicinerats.2T.ex. Evira eller Movet erbjuder diarréundersökningspaket för kalvar.2Det finns även Cryptosporidiumsnabbtest tillgängliga, men testen skiljer vanligen inte på olika arter av Cryptosporidium. Om snabbtestet är positivt, lönar det sig att sända in avföringsprov för att säkerställa att det är fråga om C. parvumoch ingen annan art av Cryptosporidium.

Vård av C. parvum infektion är samma som vid övrig kalvdiarré. Elektrolytvätska skall ges genast när man upptäcker lös avföring.6Mjölkutfodringen fortsätter som vanligt. Om kalven är så svag att den inte dricker själv, skall man tvångsmata med slang. En kalv som ligger ner och inte längre orka dricka själv behöver veterinärvård.6Halofuginon (Halocur) är ett läkemedel som används i förebyggande syfte vid kryptosporidios. Halofuginons effekt på utsöndringen av oocystor är debatterad. Det finns forskningsresultat som visar att mängden oocystor minskar men också resultat som visar att oocystutsöndringen endast senareläggs.8Halofuginon skall administreras oralt en gång per dag i 7 dagars tid, behandlingen bör påbörjas under de första 24–48 levnadstimmarna. Medicinen får inte ges på tom mage. Överdosering av Halofuginon är möjlig. Redan vid fördubblad dos kan förgiftningssymptom uppkomma. Halofuginon behandling måste kombineras med god hygien och andra förebyggande åtgärder för att ha önskad effekt.7Kalvar som har medicinerats med Halocur får sändas till förmedling först vid 4 veckors ålder på grund av att utsöndringen av oocystorna senareläggs.

Oocystorna är resistenta mot de flesta desinfektionsmedel och kan överleva flera månader i en sval och fuktig omgivning.1Oocystorna är känsliga för torka och för temperaturer över 60 grader och under 20 grader.1Exempel på fungerande desinfektionsmedel är fenol-kresolbaserade Neoprednisan (3 % lösning) och Kilcox extra (3 % lösning).4 Mekanisk tvätt av synlig avföring, fördesinfektion med Neoprednisan eller Kilcox extra, tvätt med högtryckstvätt och basiskt tvättmedel (t.ex. Forteva, Pintty, F15 Hite) och en sista desinfektion med Neoprdnisan eller Kilcox minskar mängden oocystor i omgivningen.4Oocystorna är känsliga för torka, så kalvboxarna skall torka ordentligt efter tvätt. De desinfektionsmedel som är effektiva mot Cryptosporidiumär inte säkra för kalvarna, så tvätt och desinfektion skall göras när boxarna är tomma. Det är även viktigt att den som tvättar boxarna använder munskydd och att man ser till att utrymmets ventilation är god.4

Liksom vid alla förbyggande åtgärder för kalvar är goda yttre förhållanden, god hygien och råmjölk a och o. Dessutom är det viktigt att isolera sjuka kalvar från friska individer. Se till att kalvarna får råmjölk av god kvalitet, 3–4 l så fort som möjligt efter födseln, senast inom 2–4 timmar.6För att säkerställa att råmjölken är tillräckligt bra rekommenderas mätning med kolostrometer eller Brix-refraktometer. Inga antikroppar tar sig igenom moderkakan, så kalven måste få antikropparna genom råmjölken. Se även till att kalvningsboxen är ren. Dessutom rekommenderas att kalvgrupperna hålls konstanta och att man inte blandar kalvarna. Riskfaktorer för kryptosporidios är dålig hygien, hög djurtäthet, gruppkalvningsboxar, kalvboxar med halm och stor besättning.5Dessutom verkar det vara större risk för kryptosporidios under sommaren.5

Direkt kontakt med sjuka kalvar kan leda till smitta hos människan.1Hos människan orsakar C. parvum diarré, illamående, kräkningar och magont.2Hos individer med nedsatt immunförsvar kan diarrén vara mycket allvarlig och kräva sjukhusvård. Men även hos friska vuxna människor kan symptomen vara så allvarliga att man behöver uppsöka läkare.Men vanligen går sjukdomen om av sig självt inom 3–12 dagar. Om man har kalvar med C. parvum infektion skall barn inte vistas med kalvarna och de som vårdar kalvarna skall vara noggranna med hygienen. Enkla tips på hur man undviker smitta är handtvätt med tvål, användning av handskar, att inte äta eller dricka i ladugården och att undvika att röra vid näsa och mun i samband med att man hanterar kalvarna. C. parvumhör inte till rutinundersökningarna av avföringsprov hos människor så om man har haft kontakt med kalvar och på grund av diarré tvingas söka läkarvård kan det vara bra att nämna möjligheten av kryptosporidios.2Varje år förkommer bekräftade fall av kryptosporidios hos människor i Finland2, men de senaste åren har det i Österbotten och Syd Österbotten förekommit större epidemier som har kunnat kopplas till kalvkontakt.4

På grund av den stora mängd oocystor som utsöndras och på den minimala infektionsdosen är det i praktiken omöjligt att sanera ladugården fri från kryptosporidios. De sjukdomsförebyggande åtgärderna grundar sig således på att stöda en god hälsa hos kalvarna och på att minska mängden oocystor i omgivningen. Då minskar risken för insjuknande och smittorna är vanligen mildare. Ordentliga rutiner, verksamhet som grundar sig på vetenskaplig fakta och samarbete mellan alla som arbetar med kalvarna hjälper till att minska på sjukdomen. Det är mycket viktigt att man märker in i Naseva att det har konstaterats C. parvum på gården och att man meddelar alla besökare på förhand så att man kan minska på smittorisken och på mängden sjukdomsfall också hos människor. Kalvar med diarré tär på krafterna och ensam är inte alltid stark!

Lehmälääkärit.com:s veterinärer gör gärna upp specifika hälsovårdsplaner för just din gård! Ring och be oss om hjälp!

Ladda härifrån: Kryptonstruktioner till Kryptoinstruktioner till dikogårdar och mjölkgårder

Hälsovårdsveterinär Eva-Lina Sandell

040 5377765  eva-lina.sandell(at)lehmalaakarit.com

 

Källor

  1. Radostits OM, Gay CC, Hinchcliff KW & Constable PD, Veterinary medicine A textbook of the disease of cattle, horses, sheep, pigs and goats. 2007.
  2. Evira: Vasikkaripulinäytteiden tutkimustuloksia – zoonoottinen kryptosporidioosi pikkuvasikoilla yleistynyt, Suomen Eläinlääkärilehti 2016, 122,3
  3. Panciera RJ, Thomassen RW & Garner FM, Cryptosporidial Infection in a Calf, Vet. Path. 8: 479-484 1971.
  4. ETT rf, https://www.ett.fi/sv/sisalto/kryptosporidios
  5. Barbara Szonyi, DVM; Yung-Fu Chang, PhD; Susan E. Wade, PhD; Hussni O. Mohammed, BVSc, MVSc, MPVM, PhD, Evaluation of factors associated with the risk of infection with Cryptosporidium parvum in dairy calves, AJVR, Vol 73, No. 1,January 2012.
  6. Virve Korhonen, Vasikkaripulit – yleisimmät taudinaiheuttajat, hoito ja ennaltaehkäisy, Lehmälääkärit.com WEBinaari 3.4.2017
  7. Heidi L. Enemark Cryptosporidiosis in calves A problem in your herd? Diagnosis, significance and control 2017
  8. Niine T, Dorbek-Kolin E, Lassen B, Orro T, Cryptosporidium outbreak in calves on a large dairy farm: Effect of treatment and the association with the inflammatory response and short-term weight gain. ResVet Sci. 117:200-208, 2018.